Efter energigivande snabblunch åter till inspirationsseminarium om lärmiljö i skolan. Ante Runnquist inleder i samma linje som tidigare – vad som ska göras och uppnås i skolan måste ligga till grund för hur vi gör våra beställningar av byggprojekt
.

Våra skolbyggnader visar ytterst konkret hur vi ser på barn, deras behov, deras möjligheter och – inte minst – deras framtid.

Utan värden finns bara utgifter.

Idén om ”hemklassrum” kostar en hel del i resurser. Är det värt det? Det beror på helheten! Det organisatoriska och det psykosociala måste hänga ihop i en helhet med det fysiska. Alla vägval har konsekvenser. Val måste göras.

Den som är arkitekt, projektledare eller beställare är ju bara på plats i skolan en kort stund . Visionen hos dessa är inget värd om den inte lever i de lärare, skolledare och elever som sedan under lång tid vistas i och levandegör skolan varje dag.

De två viktigaste frågorna kring design för undervisning och lärande torde vara:

• Varför?
• Varför inte?

De gäller förstås även den fysiska miljön. När svaren ges, fortsätt gärna fråga frågorna ett par varv till

. Ex om svaret är ”det ger trygghet” så tråga då varför det skapar trygghet, så du faktiskt vet vad det är som gör det, mer än dina egna för-givet-taganden.

Att skicka ut eleverna att fotografera lärmiljöer de tycker fungerar väl och mindre väl ger väldigt mycket information till oss om vi ställer frågorna efteråt. /Ante Runnkuist

Sedan följde några lika viktiga som lite halvtrista presentationer:

ingen riktigt märker av ventilation och värme förrän de inte fungerar – då märker alla dem…

Det känns självklart att även värme och ventilation påverkar skolnärvaro, trivsel, mående – och skolresultat. Hårda siffror på detta visades, men mer forskning behöver nog göras för att övertyga en och annan beställare, samtidigt som vi faktiskt vet att:

Utanförskapets kostnad per årskull i Stockholm är 15.196.000.000 kr

Allra sist på dagen energiknippet Rosan Bosch. Klart snygga bilder och mycket att tänka på, men också viktigt att verkligen undersöka vad som faktiskt fungerar och inte. Framförallt i längden, det är lätt att bygga ganska häftigt, men unga i mängder gör också att många material slits en del, så det måste också finnas en plan för underhåll.

Vi måste inse att Den Enda Vägen inte finns, med en skola som fungerar från start för varje unge. Vi måste prova oss fram på olika håll och tillsammans lära oss mer. Det tar tid och det tar kraft. Men vi kan inte nöja oss med det vi har idag.

En klart givande dag, imorgon är jag åter i ”katedern” (ja, vi har lärarpulpeter så jag har en chans att veta var jag lagt min dator och iPad) på Glömstaskolan. Jag ser fram emot att träffa goa elever igen, nu lite klokare på hur vi tillsammans kan skapa en än mer optimal lärmiljö – för dem och deras lärande, undervisning och utveckling
.

Jag tar som sagt ibland paus från klassrummet (där jag ändå är 70%) för att föreläsa om och moderera konferenser om lärmiljö, ex:

• Skolforum:
  • Att bygga en ny skola – hur tänker vi kring viktiga aspekter som design, kultur och lärmiljöer? 31/10
  • Vi vill förändra en lärmiljö! Diskussion utifrån ett skarpt case från Tranås 31/10
  • Går det att undervisa i det huset? Vad kan lärare och arkitekt lära av varandra? 31/10
  • Samtala med en av våra föreläsare – möt Magnus Blixt! 31/10
  • Vi vill förändra en lärmiljö! Diskussion utifrån ett skarpt case från Nässjö 1/11
  • Går det att undervisa i det huset? Vad kan lärare och arkitekt lära av varandra? 1/11
• Huddinge Visar: Lärmiljö som faktiskt fungerar även i vanliga klassrum, 1/11
• Konferens om byggande av framtidens skolor, Nohr-con, 22-23/11 
• Ny och ombyggnation av skolmiljöer, Teknologisk institut/Conductive, 30/11-1/12