Förra veckan var en mångfacetterad vecka. Jag trivs verkligen att få vara med när stjärnglans tänds i ungars ögon, som jag sa i Shabnams poddsamtal Hej Huddinge. Men jag behöver även göra en del annat för att orka med och få nya impulser. Full respekt för lärarkollegor som arbetar heltid på plats i skolan, ni är sanna hjältar.

I måndags fick jag dock äntligen möta Kristina Bähr över en kopp kaffe.  Med stor behållning har jag lyssnat på Hjärnpodden och vi kunde direkt börja vårt samtal på en högre nivå.  Efter hennes föreläsning var det så min tur,  på temat ”Utmanande och inkluderande arbetssätt för meningsfull skolgång som bidrar till elevens vilja att prestera och göra sitt bästa”. En del av min presentation är samma saker som jag sagt i 14 år, annat helt nytt. Så är det med ledarskap, en del saker är tidlösa – andra behöver faktiskt utmanas.

Sedan raskt vidare till Vetenskapsrådets Resultatdialog i Örebro, där rykande färsk skolforskning presenteras. Bland annat om att långsiktig framgång för skolor beror mer på att man visar ledarskap och har en idé som man håller fast vid än vilken idé man faktiskt valt, Hur göra skola på vetenskaplig grund är inte självklart?, Marcus Samuelsson var tydlig med att ledarskap kan tränas genom simulering, Michael Rosander & Forslund Frykedal om att ledarskap för föräldragrupper är svårt om man inte fått träning i det, Anna Duberg om att kravlös återkommande dans kan vara ett effektivt sätt att få unga att må och prestera bättre. Inga konstigheter, men belägg för sådant vi innan haft som hypotes, med viktiga perspektiv. På kvällen viktigt möte med Skolportens Lärarpanel
.

Tisdag morgon åter på skolan, härligt möta elever även om det blir kort då Nohr-Cons årliga bussrundtur till nya skolor snart ska rulla vidare. Vi såg fyra väldigt olika skolor, det är alltid intressant att konkret se och uppleva olika lösningar, med sina för- och sina nackdelar.

På kvällen informationskväll för Mattespetsutbildning med riksintag i Sollentuna. Förstfödda var med för att berätta hur det fungerar utifrån elevperspektiv. Jag stolt far när hon lätt och ledigt berättar vad hon tycker och tänker om det hon erfar
.

Men om ni inte har mattebok, hur ska då vikarien veta vad den ska göra om läraren blir sjuk?

– var en intressant fråga från publiken. Gott att dottern knappt förstod frågan utan självklart berättade att man då arbetade vidare som vanligt, det finns ju tusentals uppgifter upplagda digitalt… Det blev även till en något animerad diskussion på Twitter om mattebokens vara eller inte vara, där det viktiga torde vara att man har en grund och en idé för det man gör – oavsett vilket man valt?

Onsdagen modererade jag konferens om framtida skollokaler. Klart intressant, många olika saker är det att tänka på om man ska få till en byggnad som stödjer den pedagogik och den sociala miljö vi önskar se. Vissa saker är självklara och hårt reglerade som ljud, ljus, luft, fungerande wifi, medan annat är svårare att ta på – men minst lika viktiga. Sociala värden? Estetiska värden?  En hel del twitter blev det…

På kvällen föreläsning med kriminolog Maria Dufva på tema ”Om livet på nätet för barn och unga”. Ytterst tankeväckande och viktig föreläsning som jag hoppas många vuxna verkligen tar del av – här finns den del att göra för oss i vuxenvärlden…

Jag har inget alls emot internet, däremot har jag väldigt mycket emot att föräldrar lämnar sina barn ensamma där.

Torsdag-fredag äntligen undervisning igen. Just nu håller vi bland annat på med de abrahamitiska religionerna, vilket såväl So-lärare som elever går i gång på

. Digitala verktyg underlättar arbetet om man använder dem rätt. På fredagen även nationellt prov i åk6. Nervositeten i rummet gick att ta på, men gott att se många elever titta upp och andas ut ”var det inte farligare än så här”.

Sedan vidtog den vanliga logistiken med barn som behöver skjuts till folkdansläger och annat. Trivsam och innerlig middag respektive fika med goda vänner hanns också med – nog så viktigt skapa arenor för återhämtning och påfyllning av kulturella värden. Minsting på innebandy utmanade också normen med att välja rosa gymnastikdräkt, men har förstås helt rätt när hon självklart säger:

Pappa, den här fungerar lika bra som shorts och tröja.

Poängen jag hade tänkt komma fram till i detta långa inlägg är att vardagen – i och utanför skola – är full av val som måste göras. När man gör dem behöver de ha en grund och ett medvetet övervägande i botten, där man även inser att varje val också har konsekvenser, men att tänkta resp upplevda fördelar  behöver väga över tänkta eller upplevda nackdelar.

Världen är inte svart eller vit. Den är färgglad.

Lite roligt också att se hur det långa och givande samtalet med Shabnam från förra veckan blev i sammanklippt version. Låt oss tala vidare om skola, livet, ledarskapet! Med nyfikenhet  för varandras olika val och respekt för varandra som människor . Så får vi se vad veckan som ligger framför oss har i sitt sköte!

Hey, hey, be careful out there!… wherever you are!

Det finns gott om engagerade lärare, är man inte det idag så orkar man inte med jobbet som lärare.