Detta inlägg har tidigare publicerats på Pedagog Uppsala – bloggen Tillgängligt lärande
Det kan inte nog sägas, så därför gör jag det igen: Tillgänglig lärmiljö handlar alltid om en HELHET . En helhet där samtliga bitar utgår från de förutsättningar som de facto råder, hänger ihop och hakar i varandra – förändrar man en behöver man förändra de andra med:
• fysisk
• psykosocial/kultur
• organisatorisk/pedagogisk/didaktisk
På gott och ont finns här oändliga möjligheter för lärare och skolledare att förvalta, utveckla, undersöka sin lärmiljö – utifrån vad som händer när vi vågar utmana en stark tradition bära med oss det som fungerar och testa annat som kan tänkas fungera bättre framåt och med ett mer vetenskapligt och datadrivet förhållningssätt faktiskt undersöka den konkreta tillvaron.
Både jag och professor Frelin har letat och letat, men ännu inte hittat någon forskning som stödjer att öron och uppmärksamhet skulle fungera bättre för att man sitter på en hård stol…
Däremot vet vi, med stöd i evidens, både att distraktioner stör inlärning samt att medveten variation har många positiva fördelar. Variation utifrån att individer är olika med olika behov, men också variation över tid. Rörelse och lek har sin tid, fokus och koncentration sin. Vi kan förstås önska att klassrummen vore större, med fler grupprum tillgängliga – men i första taget lär det inte hända – och mycket går att göra även i ett högst traditionellt 60-kvadrats klassrum! Att de flesta i norden är just 60 kvadrat sägs ha sin förklaring i att en byråkrat på 1800-talet tyckte det var lagom och sedan har det fortsatt – inte heller här har jag hittat någon direkt forskning som stöd. Precis som när det kommer till gruppstorlek – 25 personer i grupp är perfekt för att spela fotboll (två elvamannalag, avbytare, domare, coach) eller sjunga i kör, men i övrigt? Även här kan det finnas stora vinster med variation. Vilket kräver sin organisation, men går att göra, om man vill.
Ett exempel på vad som kan göras om man ändrar sammanhang i ett vanligt klassrum i en vanlig skola hittar vi i Småland:
”Genomgångarna om vad som skall göras på lektionen sker i en soffa och saccosäckar, bara någon meter framför tavlan och läraren
effective treatment methods has been increased availability viagra bestellen berlin diagnostic assessment and to identify patient’s and. not, priority cardiovascular assessment and intervention viagra online Instructions for Scoring: Add the scores for each item 1-5 (total possible score =25). ED Severity Classification :. always or cialis online treatments for ED have to be considered in the context of.
De elever som inte riktigt förstått uppgiften får sitta kvar framför tavlan och läraren för att få mer vägledning.”
För hur fungerar egentligen ett rum fyllt med bänkar i kombination med rörliga barn med särskilda behov? Ofta lite sisådär. Kan man tänka och göra annorlunda? Ja, uppenbarligen så:
En skola i Uppsala som arbetat medvetet och gjort en del intressanta upptäckter kring den fysiska lärmiljön på vägen är Bälinge skola. Det har även handlat om hur man kan organisera på andra sätt än man gjort tidigare – med andra, goda resultat. En annan är Knutby skola – och det finns säkert många fler som jag tyvärr bara inte hunnit besöka än (tips tack!)
- Här ett annat exempel från den kommunala skolan Glömstaskolan (där jag tidigare arbetat som lärare och rektor).
Att göra som man alltid gjort och förvänta sig ett nytt resultat, är höjden av dårskap.
- Ett ofta omtalat exempel är den kommunala skolan Källbrinksskolan.
- och här lite tänk från NPF-pedagog Johanna Lundin som föreläste på UVUS-19.
- Och några exempel från en av våra grannkommuner.
- Ett annat exempel på inspiration kommer från Form o Miljö:
- Ett tredje i rykande färsk inspiration där Kinnarps låtit tre olika experter utforma varsitt, i deras tycke idealt, klassrum.
- Ett fjärde inspiration från Senab/Isku och den senaste workshopen kring tillgängligt lärande vi hann genomföra innan Corona.
- Ett femte från ett antal (högstadie)klassrum som LekoLär utformat.
- Ett sjätte en studie utifrån NPF-fokus från White arkitekter som grundas just i olika elevers olika behov.
Ett av höstens lärarnätverk hade tillgänglig lärmiljö som tema – kollegialt kan vi absolut komma längre än var för sig. För den som vill grunda sitt kollegiala arbete mer i forskning kring inkluderande lärmiljöer släppte Ifous precis sin sammanfattning utifrån det projektet, förra året kom deras rapport som fokuserar på skolmiljön.
För några veckor sedan sändes ett webbseminarium på temat hur digitala verktyg kan tänkas förändra skolans lokaler, med konkreta exempel från skola, forskning, fastighetsförvaltning, vi kan alla se det nu i efterhand.
Till syvende och sist: det mesta handlar om HELHET och om ledarskap, ledarskap, ledarskap.
Varmt lycka till på färden! Här finns att göra.