För två veckor sedan halkade jag runt på minnenas allé (aka Universitetet) på väg mot ytterst givande boksläpp ”Den utbildningsvetenskaplig kärnan för förskolan” i fjorton graders kyla och stora snövallar. Nu en dag innan jul har den mesta snön tyvärr regnat bort och vi går i slask. Märkunderliga tider, uppenbarligen dags för lite reflektion!

”Jag funderar inte bara kring vad förskollärare behöver kunna, utan också vad de behöver vara. En vetenskapligt grundad didaktik är en bra grund för att skapa samtal kring detta” /Mia Heikkilä, professor Stockholms universitet, panel 231206

För samtal behöver vi, tillsammans kommer vi helt enkelt längre. Att tala samma är ett sätt att tänka, precis som att skriva är det. Under året har jag haft förmånen att som en del av mitt arbete på Haldor (som är en teamsintegrerad portal för undervisning) föra nyfikna och undersökande samtal som verkligen vidgat mina perspektiv, inte minst när jag sedan skrivit reflektioner utifrån samtalet och samlat in fördjupningslänkar. Här en tillbakablick över årets poddbloggar:

Efter UVKs Resultatdialog blev det ett samtal med professor Anders Jönsson om det här med vad fokus på bedömning kan tänkas göra för likvärdighet och bildningens kvalitet i undervisning. Som alltid beror det på hur det görs och varför det görs – för att inte tala om vem som gör det (och varför den gör det). Man kan arbeta både analytisk och holistiskt, men oavsett påminner jag återigen om:

”Vi bedömer aldrig elever, däremot deras uppvisade kunskaper i förhållande till kunskapskrav”./Tove Mejer

Och nog måste utbildning vara något mer än att elever ska leverera texter till läraren? I alla fall om skola ska fortsätta vara värdefull och viktig, vilket jag är övertygad om att den kommer vara även i en ny tid om man bara vågar omfamna den och finna rimlig balans mellan det prövade och det nya.

Nästa samtal på tur var med energiknippet Malin Frykman som talade om vikten av strategi för att digitalisera klokt och likvärdigt i en digital tid. SKRs vägledning ”Pedagogisk och teknisk support i skolväsendet” har vi återkommit till många gånger under året inte minst i CSM-nätverket. Om fler huvudmän verkligen skulle ta sig an den i sin implementering skulle vi sannolikt komma så mycket längre – utan att vara beroende av eldsjälar eller hamna alltför djupt i några diken!

Sedan ett samtal med mer klassrumsnära fokus där speciallärare Helen Larsson berättade om hur hon sparar tid och kraft samtidigt som hon får till mer självgående och aktiv undervisning genom att arbeta Digilogt – digitalt och analogt i förening – istället för att tänka att de vore motpoler. Börja i det lilla och gör något lite redan imorgon istället för att tänka ”nästa termin/år/grupp” – och gör det tillsammans!

”Elever som sitter i klassrummet och räcker upp handen i väntan på läraren ska hinna runt och visa nästa moment är förstås ett stort slöseri med bådas tid och kraft. Att vara alltför många vuxna i klassrummet skulle också hindra deras utveckling till självständiga”/Helen Larsson

Extra anpassningar surras det mycket om och debattens vågor går höga. Men vad står det egentligen (inte) i styrdokumenten? Vem har egentligen ansvar för vad (och inte)? Enligt författaren och specialpedagogen Hanna Rondahl kan det kanske vara så att vi alltför ofta har hamnat i en olycklig kombination av överdokumentation i kombination med en underprestation i praktik? Där vi kanske tar fel ansvar istället för att arbeta medvetet, systematiskt och kollegialt med extra anpassningar i syfte att utveckla undervisningen så att de inte längre behövs?

Som ny på Haldor samtalade jag för två år sedan med lärarna Sara Bruun och Mia Kempe om möjligheter och utmaningar med kommande revidering av läroplan och kursplaner för grundskolan och nu ett drygt år senare var det dags för lite reflektion hur det faktiskt blev och vilka lärdomar vi kan ta med oss framåt, med lärare Mia Kempe och utbildningschef Therese Linnér.

Tre månader efter att ChatGPT hade släppts på bred front och Haldor gjort en guide för lärare med 25 tips hur de kan tänka sig att nyttja AI-verktygt för egen del var det dags påminnelser om att lärare i sin profession aldrig får glömma syftet med varje val av verktyg, inklusive AI och ChatGPT4.

Digital kompetens idag handlar också om förståelse för att man måste stänga av ibland och göra egna aktiva val istället för att bli slavar under tekniken. Här behöver vuxna och pedagoger vara förebilder – åt båda håll, dvs nyttja teknik när det främjar lärande och avstå när det inte gör det.

Så blev det en digital tur till Makerspace och förskolan med Per Falk – hur ska det göras relevant och med forskning i ryggen, där varje barn lär sig hantera sin vardag och bli aktiva producenter istället för passiva konsumenter? En nog så viktig del i ett kompensatoriskt uppdrag som startar i förskolan.

Kognitionsvetenskapen är väldigt i ropet just nu. Men hur förhåller den sig egentligen till undervisning och didaktik? Lektor Peter Habbe delar med sig av både tankar och konkreta guider med olika strategier för undervisning som på vetenskaplig grund ger verktyg att gå från det uppgiftsbaserade görandet till en lärandebaserad undervisning byggd på elevernas lärande.

”Varje elev har rätt att känna att skolan är meningsfull, begriplig och hanterbar – och ger rimliga men viktiga utmaningar som gör att var och en får möjlighet att nå sin potential. Eleverna behöver möta ’önskvärda svårigheter’ på en väl avvägd nivå där de också getts möjligheter att lära och träna de förmågor de behöver använda sig av i ett meningsfullt sammanhang.”/Peter Habbe

Digitala verktyg i förskolan handlar förstås inte om passivt stillasittande framför en skärm om medvetna förskollärare får råda och de digitala verktygen är en del i en bred palett verktyg för såväl god undervisning som effektfull dokumentation. Det är stor skillnad på vad som görs hemmavid och på förskolan, där rektorn och förskollärare Erika Kyrk Seger är glasklar att förskolan behöver medveten digitalisering men också självklar didaktik, metodik, didaktik:

”Det är inte iPaden som styr stillasittandet, det är vi!”/Erika Kyrk Seger

Men läxor då, ska man ha det? Blir det mer likvärdigt då? Eller mindre? Eller beror det som så ofta på hur det görs? Tur att det finns rykande färsk forskning vi kan bryta våra tankar mot, där forskare och projektledare Alva Appelgren på Skolforskningsinstitutet rätade ut ett och annat frågetecken – inte minst påtalande vikten av att tänka hela vägen inför/under/efter. Inte minst den gemensamma uppföljningen kan vara en nog så viktig del i skola på vetenskaplig grund. Om man nu ska ha läxor.

”Om läxorna fungerar och ger effekt hos elevernas lärande är de värda att fortsätta med. Om de inte ger effekt utan tar mig mer tid än de ger ska jag inte fortsätta med dem.”/Alva Appelgren

Digitala nationella prov är till sist på gång även i Sverige (i ex Norge har de länge varit det), verksamhetsutvecklare Emma Rosén lyfte perspektivet från att handla om teknik till att det faktiskt framförallt handlar om människor, elever, lärare, medborgare, samhälle! Digitala nationella prov har sina utmaningar och problem, men även sina möjligheter.

Forskaren och läraren Martin Tallvid var tydlig med att digitala läromedel idag är långtifrån bok-på-burk, med en mängd resurser i bakgrunden som fungerar utan att man behöver förstå eller tänka på det – ungefär som att varmvatten idag rinner i kranar vilket varit obegripligt för majoriteten av 1800-talsinvånare att ens föreställa sig. Samtidigt som omställningen mot det digitala kräver tid och kraft – tillsammans – för att ge effekt. Lärarna är här det självklara navet och det går inte att tro att man bara kan byta rakt av.

”Man sparar planeringar, man delar med sig till kollegor och turas om att planera upp olika delar. Plus all gratis uppföljning av data som man får överskådlig från varje elev.”/Martin Tallvid

Elever i anpassad grundskola – inte kan de väl delta i en paneldebatt i Almedalsveckan?. Bitr rektor och speciallärare Denice Sverla visar att om vi tänker att de nog kan, vill och vågar så får vi antagligen rätt – liksom tvärtom. Hur hittar vi egentligen balans mellan underkrav, rimliga krav och överkrav? Och ger eleverna lärorika svårigheter med genuin feedback? Så att eleverna både får behålla unik egenart och blir goda ansvariga samhällsmedborgare i en oförutsägbar värld, där de är både nutid, framtid och kan förändra världen!

Skärmtid, skärmtid, skärmtid – men vad menar vi egentligen med det? Och hur är det med stillasittande, korrelation och kausalitet? Journalisten Emanuel Karlsten ger ett gott historiskt perspektiv på nutidens skärmvanor, skolans roll och människans ständiga kamp med teknikens förändringar.

”Men det är förstås tacksamt att den här nya saken kommer in så vi kan skylla på den… Det är inte nödvändigtvis fel att skylla på skärmen, men inte heller självklart att det är rätt. Vi behöver komma ihåg att det nästan alltid finns mer komplexa saker än att det handlar om en ny sak som kommit in och förändrat och förvärrat allt. Väldigt lite pekar på att den faktiskt bär huvudorsaken.”/Emanuel Karlsten

Skola på vetenskaplig grund har vi talat om länge, professor Elisabet Nihlfors påtalar vikten av att vi nu får till en strukturerad systematik tillsammans. Där lärare och forskare arbetar tillsammans för att öka den gemensamma kunskapsmassan utifrån en respekt att bidra med olika kunskap och kompetens i arbetet och att olikheten är det som berikar. Kraften behöver tas tillbaks till professionen och långsiktig organisering byggas upp istället för att hoppa mellan trender och ytterlägen – samtidigt som vi behöver vara nyfikna och våga pröva nya vägar att stiga och beforska.

Forskaren, läraren, lärarutbildaren och författaren Barbro Westlund inpräntar att livslångt lärande byggt på nyfikenhet och gemensamt tänkande, där lärare tar ansvar för att elever lär sig ta sin del av ansvaret och lär sig att lära är vägen framåt. Vi behöver lära och visa eleverna hur man nyttjar såväl analoga som digitala verktyg som effektfulla redskap på sin kunskaps- läro-, och bildningsresa.

”De skickligaste lärarna utmärks av att de aldrig känner sig fullärda. De söker hela tiden ny kunskap. Medan de mindre skickliga ofta tycker att de redan vet och inte söker den här utvecklingen.” – Michael Pressley (citerad av Barbro)

Sist men inte minst ett samtal med professor Christina Olin-Scheller och docent Marie Nilsberth om plattformspedagogik och skolans digiloga dilemma. Hur kan vi lära och träna att hantera såväl det digitala som det fysiska, på vetenskaplig grund, där dagens elever aldrig levt en dag utan internet…’

”Det finns någon slags deterministisk hållning i diskussionen. Vad händer om vi tar in skärmar? Då blir det på det här sättet! Vad händer om vi skriver för hand? Då blir det på det här sättet! Det finns inga sådana givna utfall att det blir på det ena eller andra sättet, utan beror på vad vi gör det till.”/Marie Nilsberth

Ja, jag ser tillbaks på ett händelserikt, lärorikt och omväxlande år. Tack alla som på olika sätt bidragit! Tanken är min poddblogg fortsätter även nästa år och med risk för att vara tjatig så…

Tillsammans kommer vi längre!