Engagemang & Återhämtning

Sitter i väntrum på Vemdalsskalets Läkarmottagning. En av döttrarna skadade knät tidigare i veckan och vi är här på återbesök för att se om vi behöver åka till röntgen. Inte riktigt så soliga fredagsmorgonen på sportlovet var tänkt att spenderas, men vi tränas gott i Gilla Läget. Flera patienter före och lite kö, men de engagerade sjuksköterskorna kliver in med engagemang o empati, skapar god och trygg stämning för både liten o stor. Gott så! Läkaren var också grymt pedagogisk, visade o förklarade när vi var här första vändan.

Liftköerna har också de varit mestadels rimliga – mycket beroende på alla de liftvakter som visat stort engagemang i att pedagogiskt o tydligt förklara varför vi ska fylla varje stol i sexstolsliften varje gång (”ni ses igen om en minut och 57 sekunder! Vi vill alla tillbringa mer tid i backe än i kö och hjälps åt.”).

Ankarlifttjejen som varje gång hälsar med ett glatt ”- hallå där! Redo?” tänker jag har – eller snarare gör sig – ett roligare jobb än den som bara gör minsta möjliga.

Att ”Arbetsgivaren leder o fördelar arbetet” är en rimlig grund, samtidigt som engagemang och kreativitet inte är något som kan beordras fram. Det handlar snarare om tillit, support och möjligheter.

En grund för engagemang och kreativitet är förstås att man har kraft och ork – liksom skapar sig mellanrum.

”Vad händer egentligen i din hjärna om du lämnar mobilen utanför toalettbesöket?” frågade Anna Tebelius-Bodin oss alla på Växjökonferensen och visade sedan pedagogiskt svaret.

Så nu har jag nästan klarat en månad. Och ja – det gör faktiskt skillnad. För mig, just nu, i min kontext. Därmed inte sagt att det gäller alla, alltid, överallt. Jag tänker att det medvetna och aktiva personliga valet är centralt.

Tillsammans med fem andra familjer har vi hyrt systemets största hus för lite gemensamt sportlov. Igår lagade jag och en handfull tonåringar trerättersmiddag till 27 personer, idag kommer vi till dukat bord (och slipper disk alla dagar). I backarna o spåren stora möjligheter hitta andra att åka med än om vi skulle åka själva. Kräver förstås lite engagemang, men bjuder på sann återhämtning vara i ett trivsamt sammanhang.

Stress i sig är inte farlig. Att stundtals ha mycket att göra är inte heller farligt. Frånvaro av återhämtning är dock livsfarligt.

Jag har semester hela veckan. I sista stund valde jag att lämna dator och jobbmobil hemma. Gott så.

Jag har mycket svårt för att öppna en påse chips och bara ta några stycken. Jag har svårt att inte öppna en påse som finns hemma i skafferiet.

”Beslutet fattas i butiken”..,

  • Hur har du det med ditt engagemang?
  • Hur gör du med din återhämtning?