Balans i båt och undervisning

Just hemkommen från en dryg timme i förstföddas nya Laser. För dig som inte vet så är Laser en segeljolle eller snarare tvålkopp på dryga 4,5 meter, med massor av segel och litet centerbord och roder. Den går snabbt när vinden är stadig, vilket den är i dag.

Känslan när allt stämmer är fantastisk – båten forsar fram, seglet är rätt skotat, rodret ligger an och jag balanserar min tyngdpunkt över relingen så att båtens tyngdpunkt blir optimal och farten vidmakthålls ännu en tid.

Vinden skiftar en del såhär nära kusten, så det krävs ständigt små anpassningar av skot, roder och tyngdpunkt för att den fortsatta färden ska forsa fram och inte sluta i ett abrupt kapsejsande (å andra sidan får man väl bjuda alla på stranden på något, det är ju varmt i vattnet och flytvästen förstås på).

Att segla är både enkelt och komplext, beroende på hur man betraktar det. Det handlar om mötet mellan

  • vinden
  • vattnet
  • båten

Precis som undervisning, som handlar om mötet mellan

  • eleven
  • innehållet
  • läraren

Får man till det rätt – anpassat efter rådande situation och kontext – kan magi lätt uppstå. Och man har nytta av teoretisk kunskap – men behöver lära sig i praktik, på sjön, utifrån de förutsättningar som råder där och då. Stadigt har man chansen att bli en bättre seglare. Precis som med undervisning, just nu har vi åter ett Pedagogiskt LäsLyft där vi läser och fördjupar/breddar en gemensam bok med samtal online.

”Bedömningsprocessen i en professionell gemenskap för lärande går inte bara ut på visa vad en elev har lärt sig, utan på att förbättra alla elevers kunskapsutveckling. Först när medlemmarna i de samarbetande teamen använder resultaten från de gemensamma bedömningarna för att identifiera och svara på enskilda elevers specifika behov, och för att analysera och förbättra sin individuella och kollektiva yrkespraktik, är skolan en verklig professionell gemenskap för lärande. /Dufour o Marzano, ”Leda lärande i team” (Studentlitteratur 2017)

Apropå det här med online vore det mycket värt med lite BALANS även där, tänker jag. Just nu kastas mycken mer eller mindre grund forskning och tyckande omkring gällande skärmtid och annat. Att vi behöver balans mellan stillasittande och rörelse känns inte direkt som kärnfysik. Att vi lever i en digital värld är också självklart. Att vi därmed behöver lära oss att hantera den känns självklart. Mer medvetna och gynnsamma förhållningssätt, mindre pekpinnar tack! Siri Helle uppfattar jag som en med såväl god förankring som god balans här.

”In a world of change, the learners shall inherit the earth, while the learned shall find themselves perfectly suited for a world that no longer exists.” /Eric Hoffer

Också det här med att skriva för hand alltid skulle vara bättre… De studier som det ofta hänvisas till är förstås utförd på informanter vana vid att anteckna för hand. Personligen har jag knappt antecknat något väsentligt för hand de senaste 25 åren och vågar påstå att jag minns bra mycket ändå. Dessutom hittar jag via datorns Spotlightfunktion allt jag någonsin noterat, om det nu skulle handla om fakta, mina mötesprotokoll är också klara i samma stund mötet är klart. MEN jag går inte ut och förespråkar att någon som trivs med det ska sluta anteckna för hand, utan tänker att det behöver vara ett personligt val, utifrån vad man finner fungerande för en själv och den kontext man befinner sig i.

Balans, någon?

Från Joakim Öbergs ytterst läsvärda avhandling, klicka för länk

#pedaläslyft No3 – nu kör vi!

2015 startade Det Pedagogiska Läslyftet genom en fråga och ett hugskott på twitter. Jag var inte med i diskussionen där och då, men kom med ganska snart efter. Tanken var helt enkelt att den som ville vara med och läsa och diskutera en pedagogisk bok tillsammans med andra som också ville göra det skulle göra så, digitalt och oberoende av tid och rum. Varken svårare eller lättare än så, varken mer komplicerat eller genomtänkt än så.

Det gav förstås väldigt mycket när människor med olika erfarenheter och tankar tänker samman kring en gemensam text. Inte i syfte att få rätt eller komma fram till en gemensam bild, utan i syfte att var och en ska lära känna texten och de implikationer den kan tänkas ge för att kunna göra den egna verksamheten något bättre.

Det pedagogiska läslyftet samlade snart en stor skara, med varierad ambition och möjlighet att delta. Allt skedde digitalt, så tid och rum var inte längre den stora begränsning det ibland kan vara, men självklart är tiden och kraften ändå begränsade storheter och på sommaren bör förstås även återhämtning, bad, familj, grillning mm prioriteras högt. Men också läsning av allehanda slag, nog så svårt få till ibland – då kan ett #pedaläslyft bidra till att skapa lite inramning och god energi.

Att läsa professionell litteratur kan också det vara en form av avkoppling. En avkoppling som när det görs frivilligt och för ens egen skull också kan skapa ett nytt lugn framåt, när man står något stadigare på i lugn och ro funna insikter som man kan omvandla till en mer fungerande vardag med eleverna i höst.

Boken vi denna gång valt att – när du vill och om du vill – läsa tillsammans är ”Leda lärande i team” av DuFour och Marzano (Studentlitteratur 2017). Den ska enligt säker källa fungera lika bra att omsätta i praktik för:

  • Lärare
  • Förskollärare
  • Fritidspedagoger
  • Skolledare
  • Skolchefer
  • Andra som leder grupper vilka ska lära sig något tillsammans

Det hela fokuseras kring Facebookgruppen ”Det pedagogiska läslyftet” och är något vi gör tillsammans, så det verkligen lyfter. Du som vill vara med ansöker om medlemsskap och deltar sedan utifrån egen ambition och egna möjligheter, med konstruktiva frågor, funderingar, reflektioner. Vi får se var det landar, men utgår från generositetsprincipen att varje inlägg ska föra tanken framåt och skapa större förståelse för det som diskuteras. Sak och inte person ska stå i fokus, vi ska alla växa genom att dela tankar utifrån #sharingiscaring.

”Det pedagogiska läslyftet har gett mig otroligt mycket denna sommar. Jag har själv valt när jag skulle läsa och gå in i gruppen och kommentera. Diskussionerna ligger kvar i gruppen och det är helt ok att hoppa in när som helst och fortsätta. I andra grupper har det diskuterats om det är ok eller inte att läsa pedagogisk litteratur på semestern. Det är ju just det som är kanon med vårt avtal. Jag väljer själv när jag vill förlägga min tid. Själv tycker jag det är toppen att läsa på sommaren när det är lugnt, men det bästa med #pedaläsyft , som taggen till bokcirkeln kallas, är frivilligheten. När du vill och om du vill är mottot.” /Sara Bruun, Skolvärldenbloggen 2015

Vi drar så sakteliga igång måndag 15/7 2019 – i Fb-gruppen ”Det pedagogiska läslyftet”. När du vill och om du vill!

Kontraster o Återhämtning

Förra våren körde jag ganska hårt, som skolledare på skola som växte väldigt snabbt (från 30 till 600 på 2,5 år) och behövde rekrytera stort (dock ”bara” 34%, året innan var det 60% nya vid höststart). Denna vår har det blivit lugnare, men jag har ändå valt att – som vanligt – koppla ner HELT första fem dagarna efter midsommar.

Jag låter mobilen ligga helt för sig själv. Allt inkommande förutom samtal och sms från min Lotta är blockerat. Datorn (som numera enbart är en kraftfull iPad, på försök) ligger nerpackad i sin väska.

Första dagarna kliar det lite i fingrarna – inte minst fotofingret ”Det här skulle man kunna dela med sig av”, men sedan går det sakta över. Och just medvetenheten om kontrasten är själva poängen.

  • Gå barfota i gräset
  • Spela brädspel
  • Läsa pocketbok
  • Bada i havet
  • Laga och äta god mat utan bilder o recept
  • Fokus på här och nu

Men också att inse att mobilen – rätt nyttjad – samtidigt förenklar tillvaron tämligen mycket. Helt plötsligt måste man ha kontanter med sig när man ska köpa grönsaker av bonden. Jag kan inte längre kolla när dottern kommer med tåget, då jag förstås inte skrivit ut någon biljett. Förseningar i lokaltrafiken ser jag inte, utan måste tro på den tryckta tidtabellen… Det är härligt at umgås med de man är nära, men nog kan digitalt umgänge med vänner man över tid faktiskt verkligen lärt känna på djupet också tillföra väldigt mycket. Liksom lyssna på kloka poddar och ljudböcker. Jag avslutade för övrigt min nedkoppling med en digital workshop med deltagare från halva Europa, fungerade smidigt och hade aldrig någonsin blivit av om vi behövt resa till varandra (vi hade inte heller hittat varandra).

Nåja, det är ju själva kontrasten och medvetenheten om dem som är grejen. Precis som jag verkligen uppskattar att äta hummer, men knappast skulle göra det om det var vardagsmat. Ibland kan man dock behöva sig en påminnelse, så man kan fortsätta göra medvetna val. Precis som jag inte får börja läsa skönlitteratur av typen Håkan Nessers senaste när jag har en deadline eller förväntas umgås mycket med familjen, då jag har svårare släppa en god bok än en skärm… Allt handlar om hur, var, när – och när inte. Detta är något vi behöver lära oss hantera, inte genom att ta bort utan genom att lägga till.

Vi måste skydda i världen, inte ifrån världen. /Anne-Marie Körling

Till hösten börjar jag en ny spännande resa som verksamhetsutvecklare i landets fjärde största skolkommun Uppsala. Det ser jag verkligen fram emot! Men innan dess lite medveten kontrast mellan aktivitet och återhämtning; enligt punktlistan ovan men även läsa lite avhandlingar inför valet (som görs med digitala verktyg då vi är spridda över landet) av ”Lärarnas favorit”, vara med och driva sommaren Pedagogiska Läslyft kring boken ”Leda lärande i team” (vilket ju aldrig uppstått utan nätet) samt till sist få tummen ur och skriva den där kompletteringen till rektorsutbildningen (alla är glada att jag inte skriver för hand)…

Men nu är det faktiskt dags morgondopp! Hörs och ses!

Mercurio Royne (Herregud & Co) https://www.bokfynd.nu/cgi-bin/v2.0/www/xph-se.html?do=search_result&all=royne+mercurio&x=0&y=0