Vårt jobb: #openstockholm

Pga terrordåd inne i Stockholm blev en elev sent hämtad och eftersom all lokaltrafik ställdes in blev jag sedan kvar på skolan. Ingen fara för mig, det finns många människor som utan tvekan skulle byta sina förutsättningar mot mina hundra gånger om. När nu pendeln väl går igen klev det på en man som sannolikt var påverkad av något, en smula obehagligt. Efter en stund frågade han mig om jag visste var man kunde ladda mobilen och vi kom i samspråk. Det visade sig förstås att han var en medmänniska som också var bekymrad över ett och annat i världens tillstånd. Vi enades snabbt om vikten av att ha kommunikation och dialog öppna, det blev ett gott och lärorikt samtal. Jag påminde också om att:

Demokrati är den sämsta statsformen, bortsett från alla de andra. /Winston Churchill

Det var det fler som har uppmärksammat idag. På twitter uppstod #openstockholm där människor erbjöd skjuts, mat och husrum till den som behövde. Jag citerar DNs ledarredaktion:

När röken sakta började skingras stod det klart: illgärningsmännen, vilka perversa mål de än hade, misslyckades ännu en gång.

Människor slöt sig samman, improviserade, lagade efter läge, sträckte ut sina händer för att hjälpa.

Stockholm stängdes tillfälligt men började snabbt åter öppnas. Stockholm står starkt. Stockholm knäcker ni inte.

samt från SvD:

Mitt i krisen finns något trösterikt i dessa gemensamma rum som uppstår. Det är också en påminnelse om att Sverige ligger i världen. Liksom att världen ligger i Sverige. Olösligt förbundna med varandra. Det är både vår sårbarhet och styrka.

Och ja, tankar går till offer och anhöriga. Det som hänt är på alla sätt fruktansvärt. Men vi får inte låta dem som vill låta rädslan styra oss och våra handlingar vinna. Vi måste slå vakt om demokrati och öppenhet, i stort och i smått.

Ingen kan göra allt, alla kan göra något.

Därför arbetar jag i skolan. Jag är lärare – demokratins sista försvarare – som för närvarande har ett uppdrag som skolledare.

Vad gör du?

Vilken är din del i vårt gemensamma demokratibygge och öppna samhälle?

9 reaktion på “Vårt jobb: #openstockholm”

  1. Väl skrivet.
    Jag försöker försvara demokratin och rätten till åsikter där jag kan. Förut som journalist, numera inom privata näringslivet. Två saker ligger mig varmt om hjärtat, att driva jämlikhetsfrågor och att säga emot rasister. Fast frågan jag ofta ställer mig är: gör jag någon nytta?
    Tror också att skolan är (precis som du säger) viktigast av allt.

    1. Jag tror förstås skolan kan göra skillnad, men skolan verkar också i ett omgivande samhälle och präglas av det, jag tror var och en som driver frågor gör skillnad och att de som driver dem positivt gör nytta. Att någon vågar säga emot kan lätt inspirera andra likt en fjärils vingslag kan växa till en orkan. Det viktigaste torde väl vara att man kan se sig själv i spegeln och känna att man inte är någon liten lort, utan i alla fall försökt?

  2. Vad gör jag?
    Tja du. Där en fråga som tarvat reflektion. *skulle kunna bli ett blogginlägg i sin egen rätt*

    Nåväl. Kortfattat så tror jag att jag är bra på att vara öppen. Att se det goda, att undvika misstro och istället se viljan till gott, även då sinnet är fördunklat. Jag försöker göra ett positivt avtryck, i alla sammanhang jag hamnar i. Ibland går det bra, ibland mindre bra, men jag fortsätter enträget!

    1. Jag tänker att du verkar göra ganska mycket när du i olika kanaler sprider hopp, eftertänksamhet, vilja till dialog, öppenhet. Jag tror på många bäckar små och inspirationens makt.

  3. Tack för ett viktigt inlägg!
    Jag försöker också sprida nyanserade diskussioner istället för att snabbt bestämma mig för en vinkel. Jag vill gärna få andra att också tänka till. Det finns alltid många sidor på en historia.

  4. Fint fångat Magnus och tack för påminnelsen från Churchill.
    ”Demokrati är den sämsta statsformen, bortsett från alla de andra. /Winston Churchill”

    Bara för att vi har en demokrati…är den då klar? Färdig? Kan inte demokrati utvecklas mer? Är vi framme vid den slutgiltiga versionen?
    Det tror inte jag.
    Kan vi kanske samtidigt som vi anser att det är den sämsta statsformen, bortsett från de andra se till att den blir den bästa? Kanske demokrati 3.0? och så 3.1 osv…

    1. Det är väl lite som det här med lärar- och ledarskap tänker jag spontant. På föreläsningar och i blogginlägg återkommer jag till frasen:

      ”Den lärare som säger sig vara färdig, är nog precis det. Vänligen lämna byggnaden!”

      Samma med demokrati, den lär aldrig bli färdig, det är nog liksom själva grejen. Världen och människorna är helt enkelt inte svart/vita, livet är mycket mer färgglatt!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *