Behövs i skola o på nät: Tre stora K

I dag har mången lärare gått på semester vilken följs av ferie. Barnen har sommarlov, de stora ska hänga med kompisar och den lilla får idag hänga med farmor då fritidshemmet har viktig planeringsdag. Jag blir påmind om hur jag ofta var med min ”Fava” dessa dagar, känslan av hennes klokskap, kunskap och kärlek bär jag med mig med stor tacksamhet.

Själv ska jag på seminarium om ett bra IT-system innan intervjuer för de sista saknade lärartjänsterna på Glömstaskolan tar vid, innan en kväll med goda lärarkollegor vid havet. Också det viktigt – återhämtning efter perioder av stress.

När jag har tid och möjlighet tittar jag gärna in på Twitter, då nätverket där som helhet ger mer än det kostar. Det sägs att Twitter förvandlats från gemensam lekplats till offentlig skampåle, men jag kan inte riktigt se det. Antagligen för att jag väljer att uppehålla min tid och kraft mer vid det positiva än det negativa. Dessutom följer jag förstås de som skriver saker som intresserar mig och är öppna för rak och ömsesidig dialog. För mig är det ingen stor sak med avföljning, det visar bara att man inte ger tillräcklig positiv energi eller skriver ointressant. Blockering är jag dock ytterst sparsam med, men bra att det finns.

Jag tar ansvar för vad jag skriver på nätet om du tar ansvar för hur du väljer att uppfatta det jag skriver.

Att man tänker och tycker olika i sakfrågor är en grundbult i varje demokratiskt samhälle. Det akademiska samtalet, där man vågar provtänka tillsammans och vrida och vända på argument är viktigt. Men det finns sällan anledning att gå över på person.  Jag är i allmänhet tämligen positiv i sociala medier. Inte för att jag räds vara kritisk, men för att jag funnit att andra kanaler ofta fungerar bättre. Har jag problem med en chef tar jag det direkt med chefen. Om hen inte lyssnar så tar jag det med nästa chef.

Fredagar kan man visa lite extra uppskattning på Twitter, genom #ffse. Idag blev jag rörd och stolt när jag omnämndes: 

#ffse till @blixtgordon13 – du är en människa som behövs för skolans utveckling. Du har klokhet, kunskap, kärlek. Tre stora K.

Vilket sedan gav inspiration till detta inlägg som var tänkt att handla om hur viktigt dessa tre K är för den som arbetar i skolan, men som du märker återigen hamnade i något delvis annat. Nåja, på eftermiddagens intervjuer vet jag i alla fall vad jag ska leta efter:

  • Klokskap
  • Kunskap
  • Kärlek

5 reaktion på “Behövs i skola o på nät: Tre stora K”

  1. Likväl är twitter mest ett forum för självbekräftelse och sas parallella envägsdiskussioner samt närmast uppmanar formatet till ytlighet.

    1. Eller?
      Det beror mycket på hur det nyttjas tänker jag, som också gör det. Men visst, på 140 tecken kan man inte säga så mycket djupt, men ofta nog snabbt hänvisa vidare till inlägg som går djupare.

      1. Nog kan man säga djupa saker på 140 tecken eller mindre, och jag har definitivt haft enormt djupa och givande samtal på Twitter. Dock har jag lessnat på forumet som sådant, känns som jag mest finns kvar där av vanans makt snarast än nånting annat.

        Fint #ffse – den ska du ta med dig!

  2. ”Att man tänker och tycker olika i sakfrågor är en grundbult i varje demokratiskt samhälle. Det akademiska samtalet, där man vågar provtänka tillsammans och vrida och vända på argument är viktigt.”
    Att våga pröva sin egen åsikt, sitt perspektiv och sina tankar är viktigt. Hur ska en annars kunna utvecklas och gå vidare?

    Att provtänka. Tar med mig det.

  3. Smickrande omnämnande, minsann! Twitter – och även andra sociala media – är utmärkta kanaler för gemenskap, nätverkande, kunskapshämtande och även kärlek. Men de kräver verkligen det ansvarstagande du pitchar i ditt inlägg. Åt båda håll. Blir så beklämd när jag ser vuxna människor som borde hunnit lära sig bättre, dela saker hej vilt utan att tänka sig för. Utan att provtänka först. Utan att granska eller tänka ett steg till. Det kan bli så himla tokigt.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *